2-3, 0-0, 1-2

Det är märkligt med Djurgården. Det har hänt under flera säsonger och jag undrar varför. Så här: DIF ligger med i toppen och har chans att hänga på spetsen men vad händer då. Jo man gör en dålig match, ingen plattmatch men man bjuder bort den. Fullständigt bjuder bort tre poäng. DIF inledde bäst och gästerna hade ingenting att komma med. Sen kom utvisningarna och puckarna small in i nätet bakom Mattsson. Det retar mig att man släpper in så enkla mål, man bjuder bort dem genom att inte markera eller räkna in spelare. BIK får det väldigt enkelt när de vänder 1-0 till 1-2. Efter det sen var DIF skäret efter. BIK spelade mycket enklare och smartare och tog vara på DIFs slarv. Matchavgörande idag igen är att man drar på sig skitutvisningar och BIK avgör i powerplay till 2-4. Visserligen reducerar Jocke Eriksson direkt efter men sen är man aldrig nära utan det blir ett mål i tom kasse istället.

 

Riktigt händelserik match att titta på men det var på fel håll. Det var BIK som fick allt med sig istället för Djurgården. Djurgårdens problem är mest försvaret men sen är man extremt ineffektiva. Man skapar chanser men man slarvar i avsluten. T.ex Sam Lofqvist missar målet när han står 2 meter i från i bra läge. Hur svårt ska det vara att ens träffa mål i såna lägen. Ruskigt ineffektiva som sagt.

 

 

 

Sammanfattning av denna veckan

Måndag: Almtuna hemma seger 2-1 efter många om och men på straffar efter svag match. Svag start efter uppehållet där laget inte kom igång men räddade matchen och lyckades till slut vinna på straffar.

Onsdag: Mora hemma förlust 2-3 på straffar. DIF ledde 2-1 men drar på sig massor av onödiga utvisningar. Sedan presterar man sanslöst dåliga straffar. Finns det ens någon fantasi i skallarna på spelarna är min fråga.

 

Idag: Timrå förlust 0-6 - Uruselt, vad håller DIF på med? Hur kan man lägga tid en hel dag och resa upp till Sundsvall men sen kliva ut på isen och inte ens verka vara intresserade av att vinna matchen?? Det är helt sjukt dåligt Djurgårdsspelare!

 

Trenden pekar käpprätt rakt nedåt och dit vill DIF inte. Men så går det när man inte vågar vinna samtidigt som man inte har känsla i slutet av matcherna. Låt bli att ta onödiga utvisningar så kanske vi räddar lite fler poäng.  Dessutom verkar det som om det har börjat satt sig i skallarna. Det här oroliga och skitnödiga spelet som inte får förekomma. Lite som ödessäsongen när vi trillade ur. Underläge 0-1 och man börjar agera skitnödigt. Likadant om man äger matchen och leder med ett mål så slutar man spela och börja försvara en enmålsledning som aldrig håller. Jag är ledsen men fortsätter det så här så blir det en onödig kamp ända in i omgång 52 precis som förra säsongen. Det började hyfsat men elva kryss varav sex/sju förluster på dem är sex otroligt viktiga poäng förlorade. Seger där på full tid så hade vi kanske varit serieledare och kanske jobbat efter en annan modell.

 

** Straffskyttarna?? - Vad är det för menlösa och riktigt bedrövligt dåliga straffskyttar som DIF skickar ut på planen då? Hur kan man bara åka in och skjuta lite halvslött på benskydden på målvakten istället för att åka in, distinkt stänka in pucken eller ha fantasi och lura målvakten. Jag saknar Fredrik Bremberg

 

*** Challe måste väcka laget genom att förändra och med det menar jag att vi nog måste ha in en spetsspelare, antingen back eller forward men svårt val.

Djurgårdens IF - Almtuna IS

Äntligen är alla tillbaka efter landslagsuppehållet och riktig hockey igen. Jag är lika negativ varje gång det kommer ett uppehåll i seriespelet. Jag anser att de här kalkonturneringarna måste ändras eller upphöra. Man måste jobba fram ett annat alternativ för landslaget för att till de här turneringarna så kan aldrig Mårts ställa bästa lag ändå. Tio återbud till Karjala Cup, det är för dåligt. Nåväl ikväll är det riktig hockey igen och DIF spelar hemma mot Almtuna IS med Ragge och Niklas Eriksson i båset. Det är omstart av serien och lagen har haft uppehåll i tio dagar sen senaste matchen. Det är alltid svårt att starta om efter ett uppehåll men hoppas att DIF är redo när väl pucken släpps. DIF avslutade bra med seger mot Malmö senast och klev då upp på den sista och tredje direktplatsen. Det kommer krävas att laget spelar på topp nu för att hålla sig kvar ovanför det där livsviktiga strecket för att i vår sedan spela kvalserien till Elitserien igen. Vägen dit är oändligt lång men med små steg på vägen så kan det bli en bra avslutning på denna säsongen.

 

Ikväll hoppas jag att man startar bra och tar ytterligare en seger efter bra spel.

Petr Kalus lämnade laget efter två matcher pga familjeskäl men jag ser inte det som något orosmoment trots allt.

 

Ikväll får det vara nog med tappade poäng och missade trepoängare. Jag hoppas laget har lärt sig bakläxa efter bakläxa i förlorade poäng på grund av slarv och onödiga utvisningar. DIF har stundtals visat att man kan spela riktigt bra och visa att man är ett lag för kvalserien i vår. Lika fort dock så kan man trilla riktigt djupt ner och spela ganska dåligt och det är ofta då man förlorar matchen som man kanske till och med har ägt stora delar.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Matchvinnare: Markus Ljungh avgjorde i sudden death.
Djurgårdens IF - Malmö Redhawks 4-3 efter förlängning

Två poäng mot Malmö, seger på övertid för en gångs skull men varför har DIF så svårt att vinna tre poäng i en match som man äger. DIF hade flertalet lägen att punktera matchen tidigt men istället drog man på sig många onödiga utvisningar som Malmö utnyttjar och på så vis hittar en väg in i matchen. I övrigt var det en het drabbning med massa känslor och mycket som stod på spel. Det är bara så trist att inte Djurgårn kan komma upp de där små procenten som gör att man vinner matcher under ordinarie tid. Det finns detaljer som man måste gnugga stenhårt på och framför allt sluta ta så många onödiga utvisningar likt Sam Lofqvist i slutet på matchen. Sånt där måste man vara så pass rutinerad på så man håller sig kall och tänker på lagets bästa.

Djurgården har två matcher kvar innan landslagsuppehållet, Oskarshamn borta på tisdag och Västerås hemma på fredag då Hovet ska vara fullsatt och koka!

Det är svåra matcher båda såklart men jag hoppas och drömmer om att DIF kan ta hem båda matcherna och sex otroligt viktiga poäng.

 

 

Äntligen får man väl säga igen. DIF klarade äntligen att ta en ledning ända in i mål. Det satt ändå rätt hårt inne när man bara vinner med ett mål. Laget gör en kämpainsats från start till mål även om det blev jobbigt i slutet när Rögle flyttade upp laget och var nära att kvittera. Det är skönt med en seger men att bara gör ett mål på 30 skott framåt är ändå för dåligt om man ska vara kritisk efter en seger. DIF saknar verkligen inte chanser och trycker på med långa anfall men effektiviteten är långt ifrån bra.

 

Jag tycker ändå att DIF krigar igenom hela matchen idag och även om man bara gör ett ändå mål framåt så vinner man fullt rättvist och man sliter i slutet för att inte släppa in en kvittering. DIFs spel är mer stabilt men det är små steg framåt som gäller i rätt riktning.

 

 

** Stort minus går till de ansvariga för de här sönderplockade omgångarna stup i ett. DIF spelar inte på en vecka, sånt schema kan man inte ha. Lagen måste spela regelbundet. Förstår om Viasat bestämmer en hel del men som systemet är nu är inte okej. Sluta plocka sönder omgångarna.

 

 

 

 

Stort grattis säger jag idag och ställer mig upp och bugar:

 

Niklas Wikegård fyller idag 50 år

 

 

Äntligen, äntligen en seger och bortais. Tre tunga poäng lyftes i Karlskoga och det var Sam Löfqvist som tryckte in segermålet i powerplay med sex minuter kvar av matchen. DIF höll undan och vinner matchen helt rättvist. DIF jobbar hela matchen och det lönar sig idag. Kampen över hela banan och i spelet och drivet ger segern idag även om jag gärna hade sett ett par tre mål till framåt på alla chanser och det övertaget man hade i matchen.

Jag satt för första gången och var nervös i hela tredje perioden och när Sam dundrade in ledningsmålet gick inte pulsen ner. Så skönt att se klockan ticka ut och se glädjen i laget över första bortasegern mot Grisgänget Karlskoga. Skön seger men som sagt bara en liten seger på vägen mot ett stort mål. Idag vågade DIF och då gav det dessutom resultat.

 

Rättvist Djurgården.