Martins Hockeyblogg

 

Helt klart dagens höjdpunkt, svensk seger mot ärkenötterna Finland i en sanslöst spännande match som gick en på nerverna på riktigt. Men med en skön känsla som avslutning när slutsignalen ljöd och segern var klar.

 

Det blir ruggigt tufft oavsett om det är Kanada eller USA i finalen klockan ett på söndag.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

.......fast nu till ämnet jag vill och bara måste beröra efter gårdagskvällens seger.

 

 

Djurgårdens FJÄRDE RAKA TREPOÄNGARE. Det har aldrig hänt innan sen DIF trillade ner i hockeyallsvenskan, dessutom var det elfte matchen i rad utan nollpoängare. DIF har börjat plocka in poäng i jakten på en direktplats till kvalserien. En chans jag trodde var till hundra procent borta sen en månad tillbaka och då fanns det inte ens nåt i spelet som talade för det heller.

 

Men nu är den där igen. Den där känslan, den där lilla lilla förhoppningen om ljusning om segrar, om kvalsegrar, ännu mera spänning, nervositet, kanske KVALSERIEN och t.o.m långt långt långt därborta kanske kanske.... SHL-ELITSERIEN!

 

 

 

Jag satt precis här med samma känsla fast lite starkare efter jul förra säsongen men ett par förluster satte ändå stopp när alla experter ungefär pratade om att DIF tar tredje platsen hur säkert som helst. Det gjorde vi inte. Det gjorde Örebro. Just Örebro föll vi mot på bortais i sluttampen, den ihop med väldigt onödig och ett underskattande av Tingsryd samt förlust i toppmötet mot Leksand i slutomgångarna på Hovet blev svidande kännbara till slut när allt skulle avgöras. Det var sjukt bittert och det sved enormt när Örebro på nåt sätt kom tillbaka förra säsngen och klev in i kvalserien framför näsan på oss och BIK Karlskoga.

 

Det återstår fem matcher att spela bara två hemmamatcher på Hovet och tre tunga bortafighter mot Björklöven, Karlskrona och Rögle i sista omgången.

 

 

Man knyter näven igen så får vi se var det här slutar. En match i taget, Björklöven borta imorgon.