Martins Hockeyblogg

 

....tre-fyra byten senare är denne livlöse man, Kevin Kapstad på isen fit for fight. Skadad? Nej inte en chans. Sånt här är så bedrövligt och se tyvärr. Visst Jämtin har armbågen uppe, det ska han inte ha, MEN smällen tar inte. Det tar inte ansiktet. Kapstad känner att Jämtins tyg från tröjan träffar honom i vinddraget och slänger sig då precis som om han var knockad.

 

Osportsligt Kapstad, osportsligt.

HV71:s Johan Davidsson i dagens Sportbladet, artikel av Daniel Hultqvist

Jag har varit på resande fot och eftersom jag inte äger en laptop och tycker att bloggandet blir osmidigt via smartphones så blev det bara några kommentarer på twitter. Står det inget här så häng med på twitter: TeXasDIF

 

Djurgården vann till slut mot Björklöven efter att nästan återigen tappat en match efter en klar ledning. 3-0 blev nästan 3-3. Man har som sagt en del att jobba på och att man måste jobba klart matchen till klockan klämtar. DIF slutade spela efter 3-0 medan Löven som hade allt att vinna bara körde. När 3-2 kom så var Djurgårdsspelarna darriga, rejält darriga men man lyckades reda ut stormen. Det där är ett orolighetstecken om det ska få hålla på att upprepa sig, Tony Zabel måste intala grabbarna och elda på som sjutton i matcherna även om det står 5-0 på tavlan. Ingen match är klar för tiden är ute, så tråkig klsycha men så ärligt sann. DIF har i och med vinsten klivit uppåt i tabellen och det är kul att se. Dock så svänger det fort, förlust i nästa match och man dalar neråt i tabellen igen. DIF ska tillhöra ett av seriens bästa lag men dit har man en bit, det finns mycket att bevisa men framförallt att man måste bli stabilare i spelet. Det håller inte att hålla på att dala och dippa och bjuda på mål och poäng till höger och vänster.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

I årets SHL eller Elitserien så är det lite "Villa uppochner". Eller vad sägs om att både Färjestad och HV71 varit seriens jumbo i ett par matcher. Nu har FBK sakta börjat klättra igen men i botten så finner vi HV71 på ynka 8 pinnar på en 12:e och sista plats. Vilket liv det är i stan från många HV-fans som framförallt kräver Ulf Dahléns avgång men som jag tror bara är chockade. HV71 ska ju vinna serien och vara i SM-final varje säsong och guldet ska nästan vara självskrivet innan säsongen börjar. Men som vi alla hockeyälskare vet så funkar det inte så. Någonstans måste man vara realist och se hur laget är och vilka förutsättningar som finns. HV71 är inte Färjestad som däremot kan klara de förväntningarna. Det är bara att kolla facit, FBK har varit i fler final och har en mer jämnhet än HV71 sett över det hela. HV71 vill vara lika bra som just Färjestad och alltid ha topp-2 inkl.SM-final och guldchans. Men den verkligheten har inte HV71 i dagsläget. Det börjar en ny era och man har sadlat om med att bygga nytt och framförallt ett yngre lag.

 

HV71s J20 vann SM-guld förra säsongen och där ligger ju hela nyckeln, därifrån ska man ju plocka in så många som möjligt och teckna för några år framåt och sen spetsa med proffsspelare och rollspelare. HV71 vann guldet 2010 med Stefan Liv i målet, har sedan dess åkt ut i kvartsfinal tre år i rad, vunnit tre matcher och förlorat tolv.

 

 

Det är inte alls för länge sen som HV71 bara var ett elitserielag och inte räknades till favoriter inför säsongerna. Efter guldet 1995 så vågade folk ta fram sina HV-prylar, jag glommer aldrig dagen efter segern mot Brynäs och guldet var klart, jag gick då på Finnvedens Gymnasium i Värnamo där det går elever från Vaggeryd och från jönköpingshållet. Jag hade sett någon enstaka keps och t-shirt under säsongen ungefär, det var andra lag som syntes mer. Jag har aldrig sett så många hv-prylar på folk samtidigt i en skola, det var t-shirts, tröjor, kepsar, matchtröjor och halsdukar, som jag gjorde den dagen. Där håvade klubben in tusentals nya fans det kan jag lova. Efter det så var HV med i leken på allvar när man väl bärgat sitt första guld men det skulle då dröja tills nästa. I och med bygget av Kinnarps Arena så blev ju ekonomin väldigt stark och andra guldet kom 2004, efter det så var man topp-4 i svensk hockey med Färjestad Frölunda och Linköping. Det var ganska självklart med deras ekonomi och att de alltid hade bra lag. Men efter guldet 2010 så har någonting hänt, gubbarna har blivit äldre, Johan Davidsson är passé, det är bara en tidsfråga nu innan beskedet kommer att karriären är slut. Gubbarna har passerat bäst-före och Stillman står inför en ny era, de är tvingade att bygga ungt och nytt, ett lag för framtiden och med det vill jag säga att HV-fansen måste sänka sina krav och ha förståelse för att en förändring sker och att det kan ta tid innan resultaten kommer.

 

 

Det kanske är dags för HV och gå igenom en tuffare tid med kvalseriehot och streckstrider istället för gräddhyllan och topplag och allt är frid och fröjd. Det kanske kanske kan komma något bra utav det hela och att man hitta nya vägar mot nya framgångar? Alla lag har tuffa tider och det kanske är HVs otur att hamna i en formsvacka. HV71 har klarat sig bra de senaste åren, förutom 2005 när man vägrade proffs alldeles för länge när trots att det var klart med lockout för en hel NHL-säsong och höll på att hamna i kvalserien.

 

 

Hur allt det här slutar vet vi inte förrän i mars någongång men det blir en intressant hockeysäsong här i Jönköping om det inte vänder för HV71. Då visar sig vilka som är riktiga fans och vilka som bara är medgångare.

 

 

RSK föll hemma i lördags i träningsmatch mot Ljungby Hockey med 3-7. Siffrorna speglar inte matchen då RSK var bättre än så. Seriespelet börjar på söndag i Movalla Ishall så man har en vecka på sig att slipa detaljerna och forma laget som startar på söndag. RSK har rullat på så mycket folk som möjligt under träningsmatcherna men nu är det upp till Mackan och Martin och avgöra under veckan vilka som kommer tas ut.

 

 

 

 

 

 

 

"det där är en riktigt ful smäll". Eh nej. Dessutom reser han på sig och tar sig till båset för egen maskin. Hade han blivit liggande och blivit utburen, DÅ hade det vart fult och allvarligt. Det kunde gått illa men det gick ändå rätt bra.

 

 

Det här är det första jag kom att tänka på när jag nåddes av nyheten för en stund sen att Jimpa kliver av. Det här är ett otroligt startkt minne. Det var påskafton 2010 och SM-semifinal hemma på Hovet mot Linköping, DIF låg under med 0-2 inför tredje perioden, man kvitterade och matchen gick till förlängning där ett kokande rött hav på Hovet får jubla när detta händer, Jimpa helt fri med Fredrik Norrena och en dragning i sidled, mål och matchen är avgjord, 2-0 i matcher för DIF.

 

Det var då, men idag så kom då beskedet, inte helt oväntat, att Jimmie Ölvestad slutar och därmed är vi en stor hockeyprofil fattigare. En legend, en kämpe, en hjälte och så älskad av oss Djurgårdsfans. Inget mer "Åhh Jimmie Jimmie" kommer eka framförallt på Hovet. Det är en stor förändring som väntar DIF i vinter utan våra kanske mest namnkunniga spelare såsom: Kristofer Ottosson, Fredrik Bremberg, Christian Eklund och nu alltså Jimmie Ölvestad. Men på nåt vis kanske det var på tiden. DIF kan inte leva på de här spelarna hur länge som helst. De har alla passerat sina bästföredatum så det är bara att inse att nu är det den nya generationen som gäller.

 

Mitt första minne av Jimmie Ölvestad var när han var junior och lyftes in i DIFs A-lagstrupp till säsongen 1998/1999. Men det var först under säsongen efter med Hardy Nilsson i spetsen som Jimmie presenterade sig på allvar med sitt fysiska spel som torped. Han jagade, tacklade och fullständigt tröttade ut motståndarlagets försvarare gång på gång. Men Jimmie kunde mer än tackla och var även delaktig i det offensiva spelet. Det finns ett par minnesvärda mål under guldåren 00-01 som jag minns särskilt, två viktiga mål mot semifinalen mot Luleå 2001, det första där han tar fart från egen zon och rundar försvaret och stänker upp pucken i taket bakom Jarmo Myllys. Det andra när han kliver in framför kassen och bokstavligen trycker in avgörandet i sudden death. Det är de här grejerna som man kommer minnas namnet Jimmie Ölvestad för, det hårda fysiska spelet, Jimmie var i många år den spelare som tacklades mest i  Elitserien och fick namnet: Tacklingskungen. Men Jimmie kunde även kliva fram och göra viktiga mål, samtidigt som han med sin spelstil alltid visade stort hjärta och en oerhörd vilja.

 

 

 

 

 

 

Fler minnesvärda klipp med Jimpa!

 

 

 

 

 

Reportage från Hockeykväll 2010

 

Om ni inte har koll på Halmstadfostrade Jesper Öhrwall som nu fått utvecklingskontrakt i HV71 så får ni här ett klipp på vad han gjort tidigt i sin karriär under tiden i Växjö Lakers.

 

7.14 in i klippet så kommer det ett högt skrik från skogsdungen och in på golfbanan kommer ett tjugotal personer däribland ett gäng både föredetta och nuvarande HV71-spelareför att kidnappa Johan Davidsson som snart ska gifta sig. Underbar reaktion, kolla klippet

 

 

Det här är fortfarande inte snyggt Sebastian Karlsson.

 

Jag blir fortfarande så sjukt förbannad och arg, och förstås ledsen när man sett videon och vet hur det slutade. Ett sånt praktmisstag som kostar liv, massor av liv. Det är så sjukt irriterande att piloten gör ett sånt jättemisstag där och då. Hade det inte hänt hade Stefan och alla andra levt idag.

 

 

 

Tankarna satte igång igen efter i måndags då jag tog en lunchpromenad upp till Stefans grav. Det var när jag stod där och tittade ut över Vättern som de här känslorna slog till igen. Jag kunde riktigt känna hur aggressionerna och ledsamheten slog till. Stefan lämnade oss alldeles för tidigt, så onödigt. På kvällen sen satt jag och grävde på Youtube efter alla möjliga klipp som berörde kraschen. Efter alla klipp så är det ändå en fråga som ekar.

 

Gubben som överlevde kraschen, de var ju två överlevande direkt efter kraschen men en avled ju av skadorna lite senare. Det har väl inte kommit ut några uppgifter från han som överlevde. Om han minns borde det ju finnas en del uppgifter ändå som talar om vad som hände.

 

i vilket fall så kommer man alltid minnas den dagen när Stefan omkom. Det kommer man aldrig glömma och dessutom så vet man exakt vad man gjorde i det där ögonblicket när nyheten nådde mig och hur jag började leta efter uppgifter om Stefan var med eller inte. Det tog ett par timmar sen bekräftade UD i Moskva att han var det. Det kändes ju helt overkligt och när man stod vid graven i måndags så känns det precis likadant.

 

 

 

 

Lördagen den 14 september i höst smäller det igen. Då är det äntligen Elitseriepremiär igen.

 

Första omgången lottades och ser ut som följer

 

 

 

 

Jag får ju helt klart backa för vad jag skrev om igår här på bloggen. Vad tänkte jag på egentligen, hur tänkte jag när jag skrev att Luleå kommer ta guldet. För vad fel jag kommer ha om några dagar då SAIK har lyft bucklan mot skyn i Kraft Arena. För efter dagens match så är det bara så att Luleå orkar inte stå emot ett mycket hetare, starkare och effektivare SAIK i slaget om guldet. Luleå gjorde en bra match senast och målvakten Gustafsson stod på huvudet och nästan fixade en seger. Men idag var det klasskillnad efter att SAIK vänt 0-1 till 3-1 på knappt fem minuter efter den vändningen var Luleå ett slaget lag. Igen. SAIK vinner matchen med 4-2 och det var aldrig nära i den sista perioden att Luleå skulle komma ikapp. Nu talar allt för Skellefteå och inget för Luleå även om det återstår fem matcher i finalserien om man vill. Det blir bara två finaler till, guldbucklan kommer delas ut i Coop Arena på torsdag. Var så säkra.