Martins Hockeyblogg

Varför går du på match?

 

Hovet fylldes till bristningsgränsen trots att Järnkaminerna ”ställde in” sin stora fest. Feststämningen lyste med sin frånvaro i en match som sedan sju år tillbaka i tiden var svensk hockeys stora snackis - JK.Dagen!

 

Min stora fråga riktar sig till dig som läser denna krönika – Varför går du på hockey?

 

I min värld går jag på hockey av två anledningar. Den första och största anledningen är kärleken till mitt kära lag, den andra är att med sång och skrik förmå spelarna i mitt lag att lyfta sig en eller ett par snäpp med min hjälp.

 

Många har fått för sig att den som hörs eller den som ställer sig upp för sitt lag gör det för egen vinnings skull. Jag känner ingen vare sig i klacken på Hovet eller på aktiv sittplats som skriker halsen av sig för den egna vinningens skull. Jag kan bara tala för mig själ och jag älskar Djurgården tills jag dör.

 

Det är därför det smärtar långt in i mitt hjärta när det från läktarhåll dras igång sånger som yrkar på säkerhetschefens avgång, de som gör det har missat varför man går på hockey. Det kan också vara så att dessa människor som kallar sig supportrar (jag vet att hjärtat är på rätt ställe, men hur står det till med hjäran?)

 

I min Djurgårdsvärld hanterar man problem internt och man kör definitivt inte ”Drama Queen”-stilen där hela världen är orättvis. För att applicera detta till läktaren så tolererar jag inte att det sjungs skit om mitt kära Djurgården. För mig är kärleken till Djurgården evig och villkorslös - ALLTID OAVSETT!

 

Är det någon som tvivlar på det? Tror inte det!

 

Jag hoppar inte när klacken kör ”Den som inte hoppar han är gnagarsvin!, av den enkla anledningen att ramsan suger, ordentligt. Om någon ifrågasätter mitt val säger jag helt sonika:

- Tvivlar någon på mitt hjärta har den personen mycket att plugga på.

 

Djurgårdsspelarna tjänar ingenting på att grupperingar riktar sitt missnöje mot polismakten och eller Djurgårdens säkerhet (Svensk evenemangssäkerhet AB). Det stjälper bara spelarnas prestation!

 

Spelarna i Djurgården förtjänar att publiken lyfter fram dem hur många och stora meningsskiljaktigheter det än finns. Inom Djurgården använder vi av ”Djurgårdsstilen”, lite finare lite bättre. Vi tar problemen internt och det finns inga ursäkter att sjunga sönder Djurgården med krav på den säkerhetsansvariges avgång! Djurgården tjänar på att vi lyfter fram dem 3X20.

 

I min värld är det varje, spelares, tränares, styrelseledamots, spelarnas fruar/sambos och fans egna ansvar att skapa arrangemang som det surras om i mannaminnen. Vi tjänar inget på att bråka offentligt. Det förlorar bar Djurgården på.

 

 

ALLTID OAVSETT - FÖR EVIGT DJURGÅRDEN

--
Med vänlig hälsning


Tomas HedlundJournalist